Linda vandrade genom alla Sveriges landskap

Linda Åkerberg var en kringresande musikfotograf med en spirande karriär. Men efter några års frilansande kände hon att passionen började falna. Vändpunkten kom när hon av en händelse såg trailern till filmen ”Wild”, där skådespelerskan Reese Witherspoon spelar en kvinna som vandrar ensam längs Pacific Crest Trail – en 427 mil lång vandringsled genom västra USA från Mexiko-gränsen till Kanada.

– Jag tyckte det verkade så häftigt och jag fick upp ögonen för ett mer minimalistiskt liv, berättar Linda Åkerberg, som ursprungligen kommer från Karlstad.

Vandrar världen över

Just Pacific Crest Trail kom att bli starten för Lindas nya passion. Efter ett halvårs vistelse i USA vandrade Linda i bland annat Nepal, Aruba och Alperna. Hon har dessutom bestigit Kilimanjaro två gånger.

– Jag har alltid varit en person som gillar att vara i rörelse. Det finns en rastlöshet i mig. Normen är ju att man ska skaffa sig ett permanent hem, men det har nog egentligen aldrig passat mig. Jag gillar verkligen det minimalistiska. Att det enda du har för att överleva bär du med dig på din egen rygg, säger Linda.

Ville se hela Sverige

I våras kände Linda att det var dags att upptäcka mer på hemmaplan.

– Jag hade inte så bra koll på vad Sverige har att erbjuda, så jag kände att jag måste göra det här. Och jag bestämde att jag skulle ta mig runt för egen maskin, berättar Linda.

Första juni började vandringen från Sveriges sydligaste punkt Smygehuk med målet att vara framme vid Sverige nordligaste punkt Treriksröse inom fyra månader. På väg dit skulle hon färdas genom alla landskap, varifrån hon gjorde uppdateringar på sin blogg Wilderness Stories och Instagramkontot med samma namn.

– Sverige är ju här. Det är så fantastiskt. Vad du än vill göra så finns det så nära. Det är otroligt skönt att få se hur jag kan fortsätta leva ett äventyrligt liv utan att flyga, säger Linda.

Paddlade till Gotland

Hennes färdsätt var begränsade till vandring, paddling, cykling, roddbåt och segling. En stor utmaning var resan över till Gotland.

– Jag tog hjälp av en vän som är kajakguide. 14 timmar tog det att paddla över. Vädret har ju varit en stor utmaning längs vägen, att hela tiden parera efter det. Men vi fick helt perfekta förhållanden, det var helt vindstilla.

Dramatik i fjällen

Den sista etappen blev inte riktigt som Linda hade tänkt sig. Det var nu i slutet på september och vintern var på antågande i fjällandskapen.

– Jag skulle ha haft med mig en vän i slutet, men hon skadade knät när vi besteg Kebnekaise. Där började en typ av stress över hur jag skulle gå så det blev säkert. Jag gick i tre dagar men den fjärde dagen började det snöa.

Efter att Linda hade varit nere i en dal där det var mildare gick hon vidare mot höjderna.

– Där körde det upp en norrman bredvid mig och frågade vart jag var på väg. ”Du må ikke gå upp där!”, sa han. Då brast det för mig och jag tänkte ”Vad ska jag göra nu?”.

Mannen erbjöd sig att skjutsa henne en bit, men det var inte ett alternativ.

– Jag hade tagit mig hela vägen dit för egen maskin, jag tänkte inte hoppa in i en bil sista biten.

Linda, som vanligtvis är bekväm med att vara ensam, kände plötsligt av det.

– Det var så lite mottagning att jag som mest kunde skicka ett sms med min satellittelefon. Jag kunde inte diskutera med någon om det var säkert att gå upp där eller inte. Någonstans i magen kändes det inte bra, jag kunde inte ta riskerna för det var så mycket som stod på spel.

Äntligen framme

Norrmannen som hade varnat Linda hjälpte henne att lokalisera en stuga där några andra vandrare höll till. De kände till området och hjälpte henne att lägga upp en rutt som gjorde att hon kom runt de mest utmanande bergen. Hon fick låna en cykel av en främling och cyklade de sista 12 milen – för att slutligen komma fram till vandringens mål: Treriksröset.

– Det var en så märklig känsla. Jag hade gått och fokuserat på den gula klumpen varje dag för att slutligen nå dit. Plötsligt hade jag inget att fokusera på längre. Så det blev tomt. Samtidigt insåg jag att nu kan jag göra vad jag vill. Det var lite sorgligt och lite upplyftande, säger Linda.

Varierat landskap

Inför vandringen hade Linda hoppats på att få se hur varierat Sverige är. Och det blev verkligen ingen besvikelse.

– Jag fick se hur landet ändrade sig hela tiden. Jag märkte att jag är jätteintresserad av geologi, hur naturen har skapats. Varför stenar i Rogen i Härjedalen ser helt annorlunda ut än stenarna vid Höga kusten. När du reser så långsamt, som när du vandrar eller cyklar, eller när du bor i naturen i tält eller hammock, så hinner du se detaljerna i naturen, hur det skiljer sig från norr till söder och från väst till öst.

Hittar tålamod

Det är delvis Lindas hållbarhetsintresse som gjort henne intresserad av vandringslivet. Men det är också den mentala utmaningen som ger henne motivation.

– Att fokusera stenhårt på någonting 24 timmar om dygnet under så lång tid, det gör något med ens mentala styrka. Jag har ett tålamod idag som jag aldrig har haft tidigare.

Lindas tips till dig som vill börja vandra!

Bara gör det, tänk inte så mycket. Börja försiktigt med en vandring ute i närheten av där du bor, där du känner till omgivningen.

Välj fasta leder som är välbesökta, tydligt markerade och där det finns kartor att tillgå. Även om man känner till området kan det vara bra att öva med en karta så man lär sig att använda den.

Inför längre turer kan du försöka låna utrustning av vänner eller köpa begagnat. Investera inte i dyra grejer förrän du vet vad du föredrar.

Se inte hinder som hinder, utan som utmaningar. Det är det oförutsedda som skapar minnen för livet.